Inatt sover vurren med neddragen spjälsida. Han har blivit en riktig klätterapa den där ungen som om 12 dagar tänker fylla 2 år!!!!! 2 år sen min lögn för att inte åka till Moa och kolla på melodifestivalen, 2 år sen jag pratade med Niklas i telefonen med värkar och lyckades hålla masken. 2 år sen jag vandrade in på förlossningen med ett huvud där man absolut inte vill ha ett huvud. Lilla plutten! <3

Och idag sover han alltså utan spjälsida på sin säng. Det var ju det jag skulle komma till. Undrar om han kommer promenera upp inatt och leka eller om han kommer komma in till oss. Mest troligt kommer han ligga kvar i sin säng och ropa "mamma" och sen när jag bär in honom till min och Pethers säng kommer han säkert borra in sitt huvud mot min kropp och krama mig hårt!

Precis som vanligt! <3