Vi gick kanske 5-6 kilometer. Det tog två timmar och kostade två äpplen och lite tålamod men det var mysigt också! Ossan och Thyra traskade på rätt bra och höll sig vid vägkanten när det kom bilar. Meja visade sig från en bebis bästa sida och sov sig genom hela promenaden!

När Ossian sov efter lunchen passade jag på att skriva färdigt min konfliktanalys som ska in imorgon. Suger att vara ute i sista sekunden men det var väldigt skönt att få vara helt ledig från skolan igår. Nu är den klar men den är inte svinbra. Får väl se, får väl se om det blir en komplettering. Jag är trött nu och det känns som om en komplettering senare är lättare att hantera än en konfliktanalys i koma just nu.

Dagens... vad jag nu har gjort, har innefattat en massa facebookande vilket har fått mig att fundera över alla bilder som så uppenbart är tagna av objektet själv. Typ i en spegel eller i ett badrum (vilket konstigt nog ofta verkar vara miljön) med mobilkameran liiite höjd så att "modellen" eller snarare objektet får titta upp i kameran och inte uppnå något annat än att alla som ser bilden undrar just hur tydlig dubbelhaka hon har eftersom hon måste titta uppåt på alla bilder.

Om någon kommenterar bilden positivt typ "vad snygg du är" eller "vad fin du är på den här bilden", vad ska man då svara?

"Ja jag vet" är rätt passande. Eller "Ja såklart eftersom bilden är tagen på mig, av mig, med en digitalkamera där jag kunde radera alla bilder tills jag blev snygg på en" eller "Ja för att jag kan se mig själv i mobilens display när jag fotar". Något eller alla av dom svaren känns mest lämpliga. Istället får man ofta se "Åååh tack gumman vad du är söööt".

Jag vet inte. Kanske en uppenbar iakttagelse. Men ändå. Det här har jag tänkt på ikväll Ni då?